[humsamverkan]
Om samverkan och innovation från humaniora/samhällsvetenskap (hum/sam)
Här finns material
- för dig som är forskare eller student inom hum/sam, och är intresserad av att samverka med organisationer ute i samhället i ditt arbete respektive din utbildning
- för dig som är verksam i en offentlig, privat eller ideell organisation, och vill samverka med forskare eller studenter inom hum/sam
- för dig som är samverksanskoordinator, forsknings- eller innovationsrådgivare eller finansiär, och vill utveckla ditt stöd för samverkan och innovation.
Gå direkt till…
- Vad menas med samverkan, innovation & hum/sam? >>
- Hur kan samverkan gå till? >>
- Ett oväntat exempel >>
- Webbteveserie om samverkan och innovation >>
- Stöd för samverkan och innovation >>
- Hur kan stödet utvecklas? >>
- Inkluderande finansiering >>
- Nya bilder av forskning >>
- Lästips >>
- Andra verksamheter >>
VAD MENAS MED…
”Samverkan”?
Med samverkan menar vi det högskolor och universitet är skyldiga att göra enligt Högskolelagen: ”samverka med det omgivande samhället ” (1 kap 2 §). Själva lagtexten om samverkan är mycket kortfattad. För att tolka vad den innebär behöver vi ta hjälp av andra delar av lagen och propositioner som skrevs i anslutning till att lagen infördes. Då ser vi bland annat att lärosätena ska möjliggöra för forskare att integrera samverkan i sin forskning och undervisning – med alla delar av samhället – och att samverkan handlar om ett ömsesidigt utbyte…
”Innovation”?
Samhällets önskan om att forskningsresultat ”kommer till nytta” (Högskolelagen 1 kap 2 §) uttrycks ofta i en efterfrågan på innovationer, det vill säga utveckling och förverkligande av nya lösningar. De flesta förknippar nog innovationer med tekniska produkter och digitala tjänster. Men ursprungligen avsåg begreppet samhällsomvandlande processer. Nu när det börjat efterfrågas nytänkande lösningar på samhällsutmaningar och globala hållbarhetsmål, som kräver en mångfald av kunskaper och perspektiv, har den bredare synen på innovation återigen vunnit mark…
”Hum/sam”?
Förkortningen hum/sam står för humaniora/samhällsvetenskap. En anledning till att vi slår ihop dessa vetenskapsområden är att de inte är så enkla att skilja åt. Vissa ämnen räknas ibland till humaniora och ibland till samhällsvetenskap, och många ämnen har utvecklats genom att använda teorier, metoder och empiri från varandra. De har därför också ofta liknande förutsättningar för samverkan och innovation. Men för utomstående kan det ibland vara svårt att föreställa sig vad de olika ämnena inom humaniora och samhällsvetenskap kan bidra med till samhället….
HUR KAN SAMVERKAN GÅ TILL?
Som vi visar i vår genomgång av samverkanslagen ska högskolan möjliggöra för forskare att integrera samverkan i sin forskning och utbildning. Det är alltså forskarna själva som måste bedöma när och hur de och studenter ska samverka med samhället, och hur de ska skydda forskningen och utbildningen från eventuella begränsande egenintressen.
Målet med samverkan är dock tydligt: att det blir ett ömsesidigt utbyte, bland annat genom att man ”gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen” (prop. 1998/99:94, sid 34). Denna ömsesidighet gör samverkan särskilt intressant vid analys- och innovationsprocesser inom hum/sam.
Här kan forskare och studenter ofta ta hjälp av verksamma inom offentliga, privata eller ideella organisationer för att utmejsla problemformuleringar som kanske ingen part hade kommit fram till på egen hand. De kan ofta också hjälpas åt för att samla in ett relevant material, hjälpas åt att göra adekvata analyser av materialet och sprida slutsatser från dem.
Forskare och studenter kan till exempel ha tillgång till teorier, metoder och empiri som saknas i organisationer, medan personer verksamma i organisationer kan ha unika inifrånperspektiv och sakkunskaper och nödvändig kännedom om kontexter och material.
Ju mer forskare/studenter och verksamma inom organisationer samverkar kring analysprocessens olika steg ökar givetvis också förutsättningar för att analysen leder till innovationer, dvs. nya idéer som faktiskt kommer till användning och leder till reell nytta i samhället.
Samverkan under analys- och innovationsprocesser kan ske inom ramen för alltifrån kortare studentarbeten eller uppdrag till omfattande forsknings- och innovationsprojekt.
ETT OVÄNTAT EXEMPEL
För att ge ett exempel på samverkan har vi gjort en kort film om ett projekt som en forskare i nordiska språk (vid Stockholms universitet) gjorde i samverkan med ett företag som bedriver bland annat mödravård (Mama Mia).
Det här är nämligen ett exempel på en oväntad samverkan. Det är nog inte många som tror att de kan utveckla sina verksamheter med forskare från ett ämne som nordiska språk. Att Mama Mia blev intresserad av samverkan var på grund av att vi gjorde en ”testmatchning” tillsammans med Almega, en branschorganisation för tjänsteföretag. Almega valde ett företag bland sina medlemmar som fick hjälp av oss att se vad en hum/sam-forskare skulle kunna ta tag i hos dem. Sedan hittade vi en forskare som var öppen för att göra detta.
WEBBTEVESERIE
För dig som inte bara vill läsa om samverkan och innovation inom hum/sam, har vi i Humsamverkan skapat en webbteveserie.
Serien producerades inom ramen för ett Vinnova-finansierat projekt, efter att vi i Humsamverkan testat att utveckla en kurs för studenter och doktorander i samverkan och innovation inom hum/sam. Testet gjordes i samarbete med forskare, samverkanskoordinatorer och innovationsrådgivare från Mälardalens högskola, Stockholms universitet och Södertörns högskola.
Men serien är inte skapad enbart för studenter och doktorander, utan är tänkt att kunna ses även av forskare och verksamma i organisationer.
AVSNITT 1
Om samhällets efterfråga på samverkan och innovation från akademin: hur efterfrågan växt fram, vad den innebär och hur den passar just hum/sam. Längd: 18 min.
AVSNITT 2
Om föreställningar om humaniora och vad man kan ta tag i ute i samhället genom samverkan och innovation från hum/sam. Längd: 17 min.
AVSNITT 3
Om hur samverkan och innovation från hum/sam kan gå till, samt om föreställningar kring hum/sam:s roll i samhället. Längd: 17 min.
AVSNITT 4
Om vilket stöd som finns för samverkan och innovation inom hum/sam, i och utanför akademin. Längd: 13 min.
STÖD FÖR SAMVERKAN OCH INNOVATION
FÖR FORSKARE & STUDENTER
FÖR ORGANISATIONER
För dig som är verksam i en privat, offentlig eller ideell organisation och vill få hjälp med hur ni kan hitta forskare eller studenter att samverka med; hur ni kan samverka etc.
VAD FINNS DET FÖR STÖD?
Här har vi samlat information om vart du kan vända dig om du vill få hjälp med samverkan och innovation. Vi fokuserar på det stöd du kan få på universitetet och högskolor. Där kan du också få hjälp med vad det finns för forsknings- och innovationsfinansiärer och vilket stöd de kan ge.
Observera att vi ger en generell bild av vad universitet och högskolor kan erbjuda. Det kan alltså skilja sig åt lokalt. Men ge inte upp om ett visst stöd saknas – berätta istället vilket stöd du tycker behövs. Du kan då också ta hjälp av avsnittet Hur kan stödet utvecklas?
FÖR FORSKARE & STUDENTER
FÖR ORGANISATIONER
För dig som är verksam i en privat, offentlig eller ideell organisation och vill få hjälp med hur ni kan hitta forskare eller studenter att samverka med; hur ni kan samverka etc.
HUR KAN STÖDET UTVECKLAS?
Stödet för samverkan och innovation har traditionellt fokuserat på vetenskapsområden som teknik och naturvetenskap. På senare år har därför många stödenheter på högskolor och universitet satsat mer på humaniora och samhällsvetenskap. Humsamverkan har också försökt hjälpa till med detta, bland annat genom att arrangera och medverka i olika seminarier och workshops.
Utifrån våra möten med verksamma på stödenheter, liksom forskare och studenter som sökt stöd från dem, ger vi här förslag på hur stödet kan fortsätta utvecklas.
HUR KAN STÖDET UTVECKLAS?
Stödet för samverkan och innovation har traditionellt fokuserat på vetenskapsområden som teknik och naturvetenskap. På senare år har därför många stödenheter på högskolor och universitet satsat mer på humaniora och samhällsvetenskap. Humsamverkan har också försökt hjälpa till med detta, bland annat genom att arrangera och medverka i olika seminarier och workshops.
Utifrån våra möten med verksamma på stödenheter, liksom forskare och studenter som sökt stöd från dem, ger vi här förslag på hur stödet kan fortsätta utvecklas.
INKLUDERANDE FINANSIERING
Dessa finansiärer har insett att de inte alltid når den mångfald av forsknings- och innovationsaktörer som behövs för att ta sig an utmaningarna i samhället.
Sedan 2015 samarbetar därför vi i Humsamverkan med en representanter från dessa finansiärer för att bidra till vad vi kallar en mer inkluderande finansiering.
Samarbetet har framförallt skett i form av workshopar där vi gemensamt analyserat utlysningar och utlysningsprocesser. Nu har vi också börjat skapa processtöd utifrån våra insikter, så att fler ska kunna ta hjälp av dem.
Våra första processtöd är till för finansiärer. Men vi tror att det kan vara bra även för forskare och forsknings- och innovationsrådgivare att bekanta sig med dem. Som forskare kanske man kan bli mer motiverad att sätta sig in i utlysningar som vid en första anblick inte verkar vara riktade till humanister och samhällsvetare. Forsknings- och innovationsrådgivare kanske även kan få idéer om hur de kan stödja forskarna att söka.
NYA BILDER AV FORSKNING
Inom ramen för ett projekt finansierat av Vinnova utvecklade vi i Humsamverkan ett nytt sätt att tänka kring bilder av forskning inom hum/sam, vilket testades och spreds på olika sätt. Här kan du få en inblick i processen. Förhoppningsvis kan det ge dig inspiration att tänka nytt när du skapar, beställer eller letar bilder av forskning inom hum/sam.
STEG 1
Vi tog fram ett nytt sätt att tänka för bilder av forskning inom hum/sam, bl.a. genom att studera bilder av forskning och diskutera bilderna med designstudenter från Mälardalens högskola. Läs en uppsats från en av studenterna och se en film om bildtänket >>
STEG 2
Vi lanserade det nya biltänket och en bildtävling på ett event i samarbete med Vinnova. Tävlingen gick ut på att skapa bilder av hum/sam-forskning utifrån det nya bildtänket. Se en film från eventet >>
STEG 3
Vi bedömde bilderna med hjälp av en jury bestående av representanter från media, forskning och innovation, och vi arrangerade en prisutdelning tillsammans med Vinnova. Se en film från prisutdelningen >>
STEG 4
Vi skapade en vandringsutställning om bildtänket och tävlingsbidragen som visades i ett flertal organisationer. Vi gav även i uppdrag åt Vetenskap & Allmänhet och Bildbyrån Jonér att ta fram fotografier utifrån det nya bildtänket. Läs om uppdraget >>
LÄSTIPS
Inkluderande finansiering
Lindberg M., Gross, S., Rönn, M., Nordin, L., Sandred, J., Wärngård, L., Norberg, C. (2019). Inclusive funding for enhanced impact of social sciences and humanities. fteval Journal for Research and Technology Policy Evaluation. (48): 82-87.
https://www.fteval.at/
Högskolans samverkansuppgift
Benner, M. & Sörlin, S. (2017). Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv. Stockholm: VINNOVA.
www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf
Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A. (2016). Samverkansskicklighet: för personlig och organisatorisk utveckling. Stockholm: Studentlitteratur.
www.studentlitteratur.se/#9789144110325/Samverkansskicklighet
Lindberg, Malin. (2018). Inkluderande forskning och innovation. Rapport från forskningsrådet Formas.
http://www.formas.se/PageFiles/24336/2018-02022-inkluderande-forskning-a4.pdf
Lönn, M. (2008). Högskolan samverkar vidare. Högskoleverkets rapportserie 2008:10.
Exempel på samverkande forskning
Gunnarsson, E., Hansen, H. P., Steen Nielsen, B., Sriskandarajah, N. (red.) (2015). Action Research for Democracy – New Ideas and Perspectives from Scandinavia. New York: Routledge.
Johannisson, B., Gunnarsson, E., Stjernberg, T. (red.) (2008). Gemensamt kunskapande – den interaktiva forskningens praktik. Växjö: Acta Wexionensia.
www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf
Karlsson, A-M (2008). ”Forskare, pedagog eller konsult? Reflektioner kring tillämpad och praxisorienterad språkforskning.” I: Granfeldt, Håkansson, Källkvist & Schlyter (red.): Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi. ASLA 21.
Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E., Widegren, Ö. (red.) (2002). Interaktiv forskning – för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Hum/sam i samhället
Boguslaw, J., Ekström, A., Geschwind, L., Stenlås, N., Sörlin, S., Terrell, M., Wadensjö, E. (2011). Humanisterna och framtidssamhället. Forskningsrapport 2011:1. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.
www.iffs.se/media/1744/Forsknrapp_Humanisterna_m_bokm.pdf
Karlsohn, T. & Forser, T. (red.) (2013). Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter. Stockholm: Daidalos.
www.daidalos.se/component/virtuemart/till-vilken-nytta-en-bok-om-humanioras-m%C3%B6jligheter.htm?Itemid=181
Tomson, K. (2009). Hur nyttiggörs humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning av näringslivet? En förstudie om möjligheter och barriärer för samverkan, innovation och tillväxt. UniLink-rapport 2009:1.
http://unilink.se/Content/41046/HumSam-UniLinkrapport2009_1.pdf
Samverkan och innovation inom hum/sam
Berg, M. m.fl. (red.) (2018). Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap. Stockholm: Studentlitteratur.
Lindberg, M. & Nahnfeldt, C. (2017). Idéburen innovation. Nyskapande lösningar på organisatoriska och samhällsvetenskapliga behov. Stockholm: Idealistas.
www.idealistas.se/bocker/innovation
Lubanski, N., Klaesoe, B., Johns, L. (2015). Välfärdsinnovation. Lund: Studentlitteratur.
www.studentlitteratur.se/#9789144097633/V%C3%A4lf%C3%A4rdsinnovation
Nahnfeldt, C. & Lindberg, M. (2013). Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning. Karlstad: Karlstad University Press. www.diva-portal.org/smash/get/diva2:996707/FULLTEXT01.pdf
Solding, L. & Szücs Johansson, L. (2011). ABC i social innovation. Malmö: Mötesplats Social Innovation.
http://socialinnovation.se/wp-content/uploads/2012/02/abc_i_social_innovation_a5_light.pdf
ANDRA VERKSAMHETER
Accomplissh
EU-projekt som utvecklar nya former för samverkan mellan akademi och samhälle, med fokus på hum/sam.
Humtank
Tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora. Tillkom genom ett samarbete mellan humanistiska fakulteter vid ursprungligen tolv och nu femton universitet och högskolor. Syftet är att stärka humanioras roll och visa på de humanistiska ämnenas relevans och bärkraft i samhället.
Mötesplats Social Innovation
Nationell kunskapsnod för social innovation. Samlar och sprider forskning, metoder och exempel.
SNITTS
Branschorganisation för individer och organisationer som arbetar med bland annat samverkan och innovation. Erbjuder professionsutveckling genom omvärldsbevakning, medvetandegörande och utbildning.
Unilink
Ideell förening med arton högskolor och universitet som medlemmar. Syftar till att utveckla och förnya samverkan mellan akademin och det omgivande samhället och informera om samhällsnyttan av samverkan.
Vetenskap & Allmänhet
Ideell förening som främjar öppenhet och dialog mellan forskare och det omgivande samhället. Genomför studier och undersökningar, anordnar möten och aktiviteter m.m. Sprider även kunskaper om och erfarenheter av samverkan och kommunikation mellan allmänhet och forskare.