INKLUDERANDE FINANSIERING
På den här sidan hittar du processtöd för vad vi kallar ”inkluderande finansiering”. Stöden är till för alla som stödjer forskning och innovation och som tycker sig missa relevanta målgrupper.
PROCESSTÖD FÖR INKLUDERING
Vi som utformar dessa stöd tillsammans med Humsamverkan kommer från fyra statliga finansiärer: Energimyndigheten, Forskningsrådet Formas, Forskningsrådet Forte och Vinnova.
Våra uppdrag är att finansiera forskning och innovation som kan bidra till att förstå och hantera olika behov och utmaningar i samhället. Oftast är dessa behov och utmaningar så komplexa att det krävs en mångfald av perspektiv och metoder för att ta sig an dem.
Men som finansiärer når vi inte alltid den mångfald av forsknings- och innovationsaktörer som behövs. Det kan handla om att utlysningar inte når ut till vissa målgrupper, inte lockar till sig ansökningar från dessa eller att deras ansökningar inte beviljas i lika stor utsträckning (se några exempel på detta här).
Här kan du läsa mer om vad vi menar med ”inkluderande finansiering” >>
Vi har också publicerat en artikel om projektet i Journal for Research and Technology Policy Evaluation: Inclusive funding for enhanced impact of social sciences and humanities (s.82-87).
Hittills har vi tagit fram två processtöd för inkluderande finansiering:
- Reflektera över utlysningsprocessen
- Skriva en utlysningstext
Reflektera över utlysningsprocessen
Vårt första processtöd är en hjälp att reflektera kring våra utlysningsprocesser, dvs. hur vi tar fram, formulerar och genomför våra utlysningar.
Stödet utgörs av vägledande frågor, uppdelade i tre steg:
- Vad missar vi?
- Vad är orsaken?
- Vad kan vi göra?
Stödet är utformat för finansiärer som vill bli mer inkluderande, men det kan också vara användbart för intermediärer (såsom forsknings-, samverkans- och innovationsrådgivare).
Skriva en utlysningstext
Vårt andra stöd erbjuder konkret hjälp att skriva mer inkluderande utlysningstexter. Stödet inbegriper
- en mall för att skriva utlysningstexter, med såväl en disposition (vad som ska skrivas var) som råd och vägledande frågor om innehåll och form
- fördjupande texter om att skriva utlysningstexter, med mer utförliga resonemang och tips.
Mallen och fördjupningstexterna är inte utformade för att användas rakt av. De är snarare tänkta att fungera som underlag för finansiärer som ska ta fram eller vidareutveckla egna interna mallar och stöd för att skriva utlysningstexter.
Ni kan använda mallen och fördjupningstexterna helt fritt och på det sätt som passar era utlysningar och era arbetsprocesser. Ni kan till exempel använda mallen som bas för att skapa en egen mall eller endast använda den som inspiration för att vidareutveckla er befintliga mall. Ni kan på motsvarande sätt kopiera de fördjupande texterna och redigera dem så att de passar er eller bara bli inspirerade av tankarna bakom dem för att skriva egna texter.
Vad menar vi med ”inkluderande finansiering”?
Att satsa på inkluderande finansiering handlar om att nå en större mångfald av aktörer. Det handlar såväl om att komma i kontakt med en större mångfald som att få en större mångfald intresserade av att söka och beviljas anslag.
Målet är emellertid inte att nå en större mångfald av aktörer för sakens skull; vårt uppdrag är inte att fördela medel så brett eller jämt som möjligt. Målet är att inkludera de målgrupper vi tror behövs för att hantera de problem och utmaningar som våra utlysningar handlar om. Att vara inkluderande handlar alltså om att inte missa relevanta aktörer.
Begreppet inkludering brukar användas när man vill öka mångfalden i en grupp med avseende på kön, etnicitet, ålder etcetera. Det här stödet handlar om att få till den mångfald av perspektiv och angreppssätt som ett problem eller en utmaning kräver.
För att få till dessa perspektiv och angreppssätt kan det ibland vara relevant med en mångfald av aktörer i traditionell bemärkelse, alltså en mångfald vad gäller kön, etnicitet och ålder. Men eftersom våra utlysningar ger medel till forskning och innovation, fokuserar det här stödet på en mångfald kopplad till just forskning och innovation: dels en mångfald av vetenskapsområden och discipliner inom akademin, dels en mångfald av verksamheter och sektorer i samhället.
En sådan mångfald kan dock även få betydelse för en mångfald i traditionell mening. Såväl vetenskapsområden och discipliner som verksamheter och sektorer kan till exempel skilja sig åt vad gäller fördelningen av kvinnor och män. Att i högre grad inkludera aktörer från exempelvis ett vetenskapsområde med en hög andel kvinnor, kan med andra ord resultera i att vi även inkluderar fler kvinnor.
Exempel på hur vi kan missa nya målgrupper
För att illustrera varför vi behöver satsa på inkluderande finansiering, visar vi här några exempel på vad vi som finansiärer kan missa och vad orsaken kan vara. Vi använder oss av en fiktiv satsning på hållbara transportsystem, med tre olika utlysningar.
Ett projekt som saknar rätt kompetens
En finansiär har i uppdrag att utlysa medel för att bidra till ett hållbart transportsystem. Den första utlysningen handlar om utvecklingen av energisnåla fordon. I utlysningen fokuserar finansiären på de tekniska lösningarna, men lyfter också fram behovet av vad de beskriver som ett ”användarperspektiv”.
Ett fåtal större projekt från teknikområdet beviljas medel. Ett av projekten har både en teknisk del och en del de kallar en ”användarstudie”. I projektbeskrivningen framställs den tekniska delen som den centrala. Men när projektgruppen sedan presenterar sitt resultat, framhåller de istället användarstudien. De tycker att den delen av projektet är den mest nyskapande och att resultaten därifrån är överraskande.
När finansiären sprider resultaten från projektet kommer snart kritik från forskare inom hum/sam. De menar att användarstudien inte alls är nyskapande. Enligt dem kan den inte ens betraktas som en vetenskaplig studie, utan snarare som en marknadsundersökning. De vetenskapliga bristerna innebär dessutom att resultaten inte ens kan bedömas.
Finansiären gör då en utvärdering av sin satsning. De inser att de innan utlysningen hade behövt öka sina kunskaper om vad ett ”användarperspektiv” innebär. Dels för att själva förstå hur de skulle ha formulerat utlysningen och vilka målgrupper de skulle ha försökt inkludera. Dels för att förstå vilka bedömare de hade behövt rekrytera och vilka slags instruktioner dessa skulle fått.
En utlysning som inte når ut
Den andra utlysningen i satsningen på ett hållbart transportsystem handlar om hur planeringen av infrastrukturen kan bidra till att minska omfattningen av trafiken. Med tanke på erfarenheterna från den tidigare utlysningen gör finansiären först en grundlig analys av vad detta skulle kräva. Vad behövs till exempel för kunskap för att förstå hur planeringen av infrastrukturen går till och hur den kan utvecklas?
Finansiären kommer fram till att det behövs omfattande studier av alltifrån hur olika aktörer kommunicerar under planeringsprocesser till hur normer och diskurser påverkar deras beslut. Finansiären vill därför nå ut brett med sin utlysning, inte minst till humaniora och samhällsvetenskap.
Problemet är att utlysningstexten utgår från att läsaren har vissa specifika förkunskaper om transportområdet. Texten har också genomgående fackuttryck som förekommer nästan enbart inom detta område. Texten signalerar på så sätt att utlysningen är riktad till en specifik grupp. Den blir även svår att förstå för den oinvigde.
Ett exempel är användningen av begreppet trafikarbete, vilket man skulle kunna tro handlar om ”arbete i trafiken” men som betecknar ”den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid”. Det förekommer visserligen även fackuttryck från hum/sam-området (såsom diskurser), men de är ytterst få och kommer först mot slutet av texten.
Vid kommunikationen om utlysningen, via bland annat nyhetsbrev och informationsträffar, gör finansiären inte heller några försök att förklara och ”översätta” texten för att attrahera en bredare grupp av sökande. De missar därmed chansen att visa att det egentligen inte krävs specialiserade kunskaper om transportsystemet, utan att det viktiga är kunskaper och metoder för att studera hur aktörer kommunicerar och påverkas av normer och diskurser.
Resultatet blir att finansiären inte får den bredd av sökande som den hade önskat. De få ansökningar som kommer in är enbart från forskare som är vana vid att söka finansiärens utlysningar inom transportområdet.
En inkludering som inte når hela vägen fram
Även den tredje utlysningen i satsningen på ett hållbart transportsystem handlar om att minska omfattningen av trafiken, men nu med fokus på hur människor använder sig av olika transportformer. Målet är att minska den privata bilanvändningen. Finansiären efterfrågar i utlysningen studier av människors ”beteende” i trafiken och uppmuntrar särskilt ett ”genusperspektiv”.
Med tanke på erfarenheterna från den föregående utlysningen satsar nu finansiären medvetet på att inte bara nå de som brukar söka utlysningar därifrån. Finansiären riktar sig även uttryckligen till sökande från humaniora och samhällsvetenskap. Men finansiären har en begränsad förståelse av vilka hum/sam-ämnen som kan studera det den kallar ”beteenden” och vilka som kan anlägga ett ”genusperspektiv”.
Det leder till att finansiären även utgår från dessa ämnen vid formuleringen av utlysningen, och kommer att använda begrepp, resonemang, kriterier etc. som signalerar att utlysningen enbart riktar sig till forskare därifrån. Finansiären söker också bara upp sökande och bedömare från ämnena i fråga.
Resultatet blir att finansiären inte utnyttjar den fulla potentialen med utlysningen. Dels hade finansiären kunnat finansiera en mycket större bredd av projekt, som tillsammans hade kunnat bidra med en mer mångsidig förståelse av problematiken och en större variation av nya lösningar. Dels hade finansiären kunnat använda tillfället för att bygga upp kontakter med forskare från fler områden inför kommande utlysningar.
Veta mer?
Vill du veta mer om vårt pågående arbete? Ta kontakt med någon av oss:
Catharina Norberg, Energimyndigheten: catharina.norberg@energimyndigheten.se
Lissa Nordin, Formas: lissa.nordin@formas.se
Jan Sandred, Vinnova: jan.sandred@vinnova.se