Stöd till dig som är verksam i en organisation
Enligt högskolelagen ska lärosäten skapa förutsättningar för forskare och studenter att samverka med det omgivande samhället, så att man bland annat ”gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen” (prop. 1998/99:94, sid 34). Önskan om nytta uttrycks ofta i en efterfrågan på innovationer. En vanlig definition av innovationer är just att det är något nytt, som nyttiggörs (kommer till användning) och leder till nytta i samhället (läs mer under Vad menas med samverkan, innovation och hum/sam?).
Lärosäten är ska möjliggöra det för forskare att integrera samverkan i forskning och utbildning. Det är därför i regel forskarna själva som måste bestämma när och hur de och studenter ska samverka med samhället. Det är givetvis även forskare och studenter som ska stå för innovationerna som bland annat samverkan kan leda till.
I många fall är det därför också forskare och studenter som söker upp samverkanspartners i samhället. I de fallen är det ofta de som föreslår hur samverkan ska gå till. Men hur gör du om du är verksam i en organisation (privat, offentlig eller ideell) och själv vill ta initiativ till samverkan, med forskare eller studenter? Vet du till exempel
- vilka forskare eller studenter du skulle kunna samverka med?
- i vilken form ni skulle kunna samverka?
- hur samverkan kan finansieras?
- hur du kan komma i kontakt med forskarna/studenterna?
- hur du kan få dem intresserade av samverkan?
Att veta eller inte veta
Om du redan vet vilket vetenskapligt ämne du vill samverka med forskare eller studenter från, kan du givetvis vända dig direkt till en institution för detta ämne. Det är i så fall också enklare om du vet i vilken form du vill samverka. Det kan finnas särskilda funktioner som är ansvariga för uppdragsutbildningar, examensarbeten etc. Det kan ibland också finnas lokala samverkanskoordinatorer på institutionsnivå som kan hjälpa er att hitta rätt.
Men det ju också vara så att du insett att du inte vet vilka ämnen som skulle kunna vara relevanta, och att du inte vill missa möjliga forskare eller studenter bara för att du själv inte vet vad samverkan med dem kan innebära. Du kanske först tänkte dig beteendevetare, kommunikationsvetare eller genusvetare för att du söker kompetens vad gäller mänskligt beteende respektive kommunikation eller genus. Men nu har du kanske insett att den kompetensen kan finnas i fler ämnen.
Och du kanske också har insett att du inte vill begränsa dig till vissa former för samverkan, eller hur en sådan samverkan ska finansieras. Du kanske först bara tänkte att du skulle beställa en traditionell uppdragsutbildning, för att erbjuda dina medarbetare fortbildning i något ämne. Men nu kanske du inser att poängen är att få samverka med personer från ett lärosäte. Du kanske inser att det både ger er i organisationen chans att få ut så mycket som möjligt själva och ger er en chans att ge så mycket som möjligt tillbaka till lärosätet, så att ni bidrar till att forskningen och den forskningsbaserade utbildningen blir så relevant och adekvat som möjligt.
Stöd när du inte vet
Eftersom högskolan har en skyldighet att möjliggöra samverkan med det omgivande samhället, har de olika typer av stöd för organisationer som vill samverka med forskare och studenter. I regel finns det till exempel ofta en avdelning, enhet eller sektion för samverkansfrågor. Den kan heta t.ex. Samverkansavdelningen eller Enheten för externa relationer. En del kan hjälpa organisationer att hitta forskare att samverka med och skapa mötesplatser för forskare och verksamma i samhället. Ibland kan ni till och med få ekonomiskt stöd för att initiera eller testa samverkan.
Om du börjar samverka med forskare kan forskaren också få hjälp att hitta lämplig finansiering. De funktioner som ger sådan hjälp kallas ibland forskningsrådgivare. De kan till exempel finnas på samverkansavdelningar eller egna enheter för finansieringsstöd, ibland kallade Grants Office. Om du är intresserad av att samverka med forskaren inom ramen för ett uppdrag, men forskaren är ovan vid uppdragsformen, kan forskaren också få hjälp med det.
Om du är intresserad av samverkan med studenter kan vissa samverkansavdelningar eller enheter för externa kontakter hjälpa till att hitta rätt. Det kan också finnas en studentavdelning ni kan få hjälp av. Om du är intresserad av att studenter gör praktik är det bra om ni anmäler er till en avdelning för praktikplatser (ofta placerad under en studentavdelning eller samverkansavdelning). De utgår nämligen ofta från befintliga databaser över organisationer när de letar praktikplatser till studenter.
Ge inte upp!
Stödet för samverkan och innovation har traditionellt fokuserat på vetenskapsområden som teknik, naturvetenskap och medicin, samt ett begränsat antal samhällsvetenskapliga ämnen. Det är därför inte givet att stödenheter har den kunskap om hur samverkan kan användas inom humanistiska/samhällsvetenskapliga ämnen som ni skulle vilja. Ni kommer inte heller automatiskt att få den typ av samverkan som beskrivs på den här webbplatsen om ni till exempel beställer en uppdragsutbildning eller efterfrågar uppdragsforskning och bara säger att ni är intresserade av ”samverkan”. Det är inte heller givet att ni alla har samma breda definition av ”innovation” som vi använder här.
Det är därför den här webbplatsen riktar sig till såväl forskare och studenter, som intermediärer på lärosäten (samverkanskoordinatorer, innovationsrådgivare etc.) och er organisationer. Tanken är helt enkelt att ni ska kunna använda materialet på sidan för att kommunicera med varandra, och kanske göra sådant ingen av er tänkt på förut. Så ge inte om du inte tycker att ett lärosäte kan erbjuda det stöd du behöver. Berätta istället vad som kan utvecklas! Ta då gärna hjälp av texter som Hur kan samverkan gå till? och Hur kan stödet utvecklas? Berätta gärna också för forskare och studenter vad ni är intresserade av med hjälp av material härifrån, så att ni tillsammans kan komma fram till hur ni ska samverka.