Mall för utlysningstexter
Detta är en mall för att skriva utlysningstexter. Mallen fokuserar på det vi kallar ”beskrivningen” av utlysningen, i avsnitt 1 (bakgrund, syfte och målgrupper). Det finns endast exempel på rubriker och innehåll för det som handlar om det mer formella förfarandet i utlysningar, i avsnitt 2-5 (ansökan, bedömning, beslut om bidrag etcetera).
På startsidan för stödet att skriva utlysningstexter kan du ladda ner mallen i både word- och pdf-format. Där kan du också ladda ner kompletterande fördjupande texter, som förklarar mallen, utvecklar tankegångarna i den och ger ytterligare tips.
I den här webbversionen av mallen länkar vi direkt till de fördjupande texter som är relevanta för respektive avsnitt i mallen.
Eftersom utlysningar skiljer sig åt mellan olika finansiärer, är inte mallen och fördjupningstexterna framtagna för att användas rakt av. De är snarare tänkta att fungera som underlag för de som ska ta fram eller vidareutveckla interna mallar och stöd för att skriva utlysningstexter. Det innebär bland annat att det inte ingår exempel i materialet (exempelvis på rubriker). Sådana behöver varje finansiär ta fram själv. På startsidan för stödet att skriva utlysningstexter ger vi några tips på vad ni kan tänka på när ni tar fram och implementerar en mall och fördjupande texter.
Ni kan använda mallen helt fritt och på det sätt som passar just er. Ni kan till exempel använda den som bas för att skapa en egen mall eller bara använda den som inspiration för att vidareutveckla en befintlig.
Mallens innehåll
Utlysningstextens rubrik
Tips på hur du kan skapa en användbar rubrik
- Fånga utmaningen
- Använd allmänspråkliga ord
- Gör en kort rubrik
1 Beskrivning av utlysningen
Under rubriken Beskrivning av utlysningen samlar du alla delar som handlar om själva utlysningen: bakgrund, syfte och inriktning samt målgrupper. Observera att beskrivningen av utlysningen behöver följa en viss ordning. Den ger en logik och en berättarstruktur som är en hjälp både för dig som skribent och för läsaren. Det är därför viktigt att du håller dig till mallens disposition.
Mer om utlysningstextens disposition >>
Formalia kring sådant som ansökan, bedömning och beslut om bidrag tar du upp separat under egna rubriker (se avsnitt 2 och neråt).
Läs först igenom hela mallen innan du börjar använda den. Som framgår av mallen kommer du behöva arbeta växelvis med de olika delarna i Beskrivningen. Du kan till exempel inte skriva klart texten under rubriken Bakgrund förrän du fattat beslut om alla övriga delar av utlysningen: syfte, inriktning och målgrupper. Du behöver nämligen beskriva bakgrunden med tanke på målgrupperna, och du bestämmer målgrupperna utifrån syfte och inriktning.
1.1 Sammanfattande inledning
Inled beskrivningen av utlysningen med en sammanfattning av den.
Rekommenderat antal ord: 750-1500
Vägledande frågor och tips
Skriv den sammanfattande inledningen sist, efter att du har arbetat dig igenom hela beskrivningen av utlysningen. Använd dig då av det du skrivit under rubrikerna nedan (Bakgrund, Syfte och inriktning och Vilka utlysningen vänder sig till). Den sammanfattande inledningen ska ge svar på följande frågor:
- Vilken utmaning eller vilka problem är grunden för utlysningen?
- Vad är syftet med utlysningen: hur är utlysningen tänkt att bidra till att hantera utmaningen eller problemen?
- Vilka målgrupper vänder sig därför utlysningen till?
Skriv gärna inledningen så att den kan fungera som en sammanfattning även i andra sammanhang.
1.2 Bakgrund
Under rubriken Bakgrund berättar du om utlysningens bakgrund, framförallt varför den finns: vad är det för utmaning eller problem som utlysningen ska bidra till att hantera?
Rekommenderat antal ord: 1000-2000
Vägledande frågor och tips
För att bestämma vilken utmaning eller vilka problem som utlysningen ska utgå ifrån, kan du ta hjälp av den uppdragstext som ligger till grund för utlysningen. Finns det till exempel ett behov eller ett mål formulerat i texten, såsom ”hållbara transporter”? Vad är i så fall utmaningen eller problemen bakom detta?
Även om utlysningen har initierats för att ett forskningsfält behöver stärkas, så är det i sin tur på grund av någon utmaning eller några problem i samhället eller naturen. Det är alltså den utmaningen eller de problemen som behöver förklaras i utlysningstexten.
Läs mer om att bestämma utmaning och problem >>
Observera att du inte kan skriva klart bakgrunden förrän du fattat beslut om alla övriga delar av utlysningen: syfte, inriktning och målgrupper. Du behöver nämligen beskriva bakgrunden med tanke på målgrupperna, och du bestämmer målgrupperna utifrån syfte och inriktning.
När du målgruppsanpassar bakgrundstexten kan du ta hjälp av följande frågor:
- Vad behöver du förklara för att utlysningens målgrupper ska förstå utmaningen/problemen?
- Hur kan du undvika att målgrupper känner sig exkluderade? Behöver du till exempel byta ut eller ”översätta” några fackuttryck eller modeord i uppdraget för att de enbart används inom vissa ämnen eller vissa områden?
- Hur kan du skriva så att målgrupperna blir intresserade av och engagerade i utmaningen/problemen och får idéer om hur de kan bidra till att hantera dessa?
Läs mer om att skriva för målgruppen >>
Om det är viktigt att redogöra för utlysningens upprinnelse eller förklara att den ingår i en större satsning, kan du göra det i slutet av bakgrundstexten. Var då så kortfattad som möjligt och länka till andra texter för mer information.
1.3 Syfte och inriktning
Under rubriken Syfte och inriktning beskriver du framförallt syftet med utlysningen, det vill säga hur de sökandes projekt ska bidra till att hantera utmaningen eller problemen.
Om det behövs kompletterar du med en beskrivning av projektens inriktning, det vill säga hur de ska vara utformade för att uppnå syftet.
Rekommenderat antal ord: 1000-2000
Vägledande frågor och tips
Kärnan i utlysningstexten är syftesbeskrivningen; det är genom den som målgrupperna ska förstå hur de kan ta sig an utlysningens utmaning eller problem.
För att bestämma utlysningens syfte kan du ta hjälp av följande frågor:
- Vad är det för kunskaper och lösningar som behövs för att hantera den utmaning eller de problem som du beskrivit under rubriken Bakgrund?
- Vilka av dessa kunskaper och lösningar ska den här utlysningen fokusera på?
- Finns det något eller några konkreta mål eller delmål med att få fram dessa kunskaper och lösningar?
Läs mer om att bestämma syfte >>
När du har bestämt utlysningens syfte är frågan om projekten behöver någon särskild inriktning, dvs. vara utformade på något särskilt sätt för att uppnå syftet:
- Behöver projekten ha några särskilda angreppssätt, såsom att använda några särskilda metoder eller anlägga några särskilda perspektiv?
- Ska resultaten kunna användas på något särskilt sätt eller av några särskilda aktörer?
- Kräver framtagandet av kunskaperna eller lösningarna ett tvärvetenskapligt samarbete inom varje enskilt projekt eller räcker det med en bredd av projekt?
- Behövs en samverkan mellan forskare och aktörer i samhället? Behöver den i så fall vara utformad på något särskilt sätt?
Inriktningen ska vara ett komplement till syftesbeskrivningen. Dubbelkolla därför om det finns något i inriktningen som du istället kan ta upp i syftesbeskrivningen.
Observera att du behöver bestämma vad som ska vara krav, kriterier respektive önskemål på hur projekten ska vara utformade för att uppnå syftet. Kontrollera så att dessa inte motverkar den effekt som önskas.
Läs mer om krav, kriterier och önskemål >>
Tänk på att du inte kan skriva klart syfte och inriktning förrän du fattat beslut om vilka utlysningen vänder sig till, eftersom du behöver beskriva syfte och inriktning med tanke på målgrupperna.
När du målgruppsanpassar syfte och inriktning kan du ta hjälp av följande frågor:
- Hur mycket behöver du förklara för att de tänkta målgrupperna ska förstå syfte och inriktning? Är det några begrepp eller uttryck du behöver byta ut eller ”översätta”?
- Hur kan du förklara kraven, kriterierna och önskemålen så att målgrupperna verkligen förstår meningen med dem och vad de innebär (till exempel vad som menas med samverkan, varför den behövs och hur den ska vara utformad).
- Har du använt dig av exempel i din syftesbeskrivning, såsom en lista på områden som kan studeras? Fundera i så fall på om exemplen verkligen behövs, eftersom exempel riskerar att både begränsa och exkludera sökande. Kan du istället försöka vara så tydlig som möjligt med hur utlysningen är tänkt att hantera utmaningen eller problemen, så att målgrupperna kan få idéer utifrån sina egna kunskaper och perspektiv? Det kan öppna upp för nya och oväntade forskningsområden, infallsvinklar och angreppsätt.
1.4 Vilka utlysningen vänder sig till
Under rubriken Vilka utlysningen vänder sig till redogör du för vilka målgrupper utlysningen riktar sig till med tanke på syftet och inriktningen.
Rekommenderat antal ord: 750-1500
Vägledande frågor och tips
För att bestämma vilka målgrupper som är relevanta för utlysningen utgår du ifrån vad du kommit fram till vad gäller syfte och inriktning. Frågan är alltså vilka som kan bidra med de kunskaper och lösningar som behövs för att ta sig an utmaningen bakom utlysningen:
- Behövs det forskare enbart från vissa specifika vetenskapsområden/discipliner eller behövs det en mångfald av forskare? Måste de sökande ingå i en tvärvetenskapligt sammansatt grupp? Eller behövs det bara en mångfald av projekt?
- Behöver även andra aktörer än forskare kunna söka? Behöver de vara från ett specifikt verksamhetsområde eller behövs aktörer från flera olika områden? Kan de vara från såväl privata som offentliga och ideella verksamheter?
- Måste de sökande ha studerat själva sakområdet ifråga (till exempel transporter)? Eller handlar det om att kunna använda vissa metoder (såsom etnografiska) eller anlägga vissa perspektiv (såsom genusperspektiv) vid studiet av sakområdet?
- Kan projekten utgöras av både grupper och enskilda forskare? Kan projekten vara både tvärvetenskapliga och inomvetenskapliga? Behöver projekten utgöras av aktörer från både akademi och samhälle?
Var tydlig med vad som är krav, särskilda kriterier respektive önskemål. Kontrollera att dessa inte motverkar den effekt som önskas. Ange också skälet till att det finns ett krav, kriterium eller önskemål, kopplat till syfte och inriktning (med tanke på de kunskaper, perspektiv, metoder och kompetenser som behövs).
Läs mer om krav, kriterier och önskemål >>
Tänk på att du även behöver målgruppsanpassa texten om vilka utlysningen vänder sig till:
- Skriv inte bara att utlysningen ”riktar sig till alla”. Berätta så mycket som möjligt om målgrupperna ifråga, såsom vilka utlysningen vänder sig till, huruvida de behöver ha vissa specifika sakkunskaper och hur eventuella team ska vara sammansatta.
- Om det är några målgrupper som du särskilt vill nå kan du uppmärksamma dessa specifikt. Förklara då också varför de är viktiga att uppmärksamma. Om utlysningen enbart är relevant för en begränsad målgrupp är det viktigt att du anger det.
2 Ansökan
Exempel på underrubriker:
- Sista ansökningsdag
- Förutsättningar för att få söka
- Bidragets storlek och projekttid
- Detta kan du söka för
- Så här söker du
- Informationsmöten
3 Bedömning
Exempel på underrubriker:
- Hur går bedömningsprocessen till?
- Bedömningskriterier för vetenskaplig kvalitet
- Bedömningskriterier för samhällsrelevans
4 Beslut om bidrag
Exempel på innehåll: När besluten kommer att fattas, hur och när de offentliggörs etcetera.