Syftesbeskrivningen är kärnan i en utlysning. Syftet med utlysningen ska nämligen styra val av målgrupper, vilket i sin tur ska styra hur utlysningen ska formuleras.
Medan beskrivningen av utmaningen eller problemet handlar om orsaken till varför en utlysning finns, handlar syftesbeskrivningen om hur utlysningen i fråga ska bidra till att hantera utmaningen eller problemen: Vad är det för kunskaper och lösningar som behövs? Vilka av dessa kunskaper och lösningar ska just den här utlysningen fokusera på? Syftesbeskrivningen ska dessutom möjliggöra för sökande att få idéer om hur just de kan bidra med kunskaper eller lösningar.
En anledning till att man inte är tillräckligt tydlig med syftet kan vara en föreställning om att man inte ska ”styra” sökande. Då är det lätt hänt att man istället listar exempel på möjliga forskningsområden i utlysningstexten.
Men man styr de sökande även med exempel på forskningsområden. I regel uppfattas de nämligen inte som bara exempel. Risken är tvärtom att de listade områdena uppfattas som de enda man egentligen kan söka för.
Dessutom riskerar en lista att uppfattas som en slags prioriteringsordning: det som står först uppfattas som viktigast. Ofta är exemplen i listorna dessutom abstrakta och komprimerade vilket kan ge intryck av det är etablerade forskningsområden. Listorna kan därmed exkludera forskare som inte kommer från dessa områden.
Om du redan har gjort en lista med möjliga forskningsområden är det därför bra om du gör om dessa till problem- eller syftesbeskrivningar.
Syftets omfattning
Om utlysningen utgår ifrån ett mer avgränsat problem kanske också syftet är mer avgränsat. En utlysning utgick till exempel från problemet att cyklister tillhör den mest skadedrabbade trafikgruppen. Det finns många sätt som cyklister kan bli skadade på i trafiken (alltifrån singelolyckor till kollisioner med andra cyklister eller motorfordon). I den här utlysningen valde finansiären att avgränsa syftet till att enbart hitta lösningar för hur just cyklister och motorfordon ska hindras från att de kolliderar.
Eftersom en utlysning ofta utgår från en bredare utmaning och ett antal problem inom ramen för denna, handlar syftet i regel om både hur den övergripande utmaningen ska tacklas och om hur flera olika problem ska hanteras. Man kan med andra ord säga att en utlysning ofta har flera olika delsyften. I regel finns det då ett huvudsyfte och flera delsyften som kan ha olika prioritet.
Ofta finns det mål med att ta fram vissa kunskaper och lösningar (till exempel att transporter ska bli hållbara). På samma sätt som en utlysning kan ha delsyften kan den därför även ha mer specifika delmål (till exempel att minska tung trafik).
Att dra egna slutsatser
Syftesbeskrivningen behöver givetvis utgå från uppdraget. Men ibland finns det inte något tydligt syfte formulerat eller så är det alldeles för vagt. Det kan också vara för begränsat, så att det inte beaktar utmaningens komplexitet. Eller så är syftet inte tillräckligt avgränsat.
Du kan med andra ord behöva tolka uppdraget för att komma fram till en fungerande syftesbeskrivning.
Ofta finns det någon slags målbeskrivning i uppdragstexten (t ex hållbara transporter) som du kan utgå ifrån. Som framgår av avsnittet ovan (Bestämma utmaning och problem) behöver du analysera vad utmaningen eller problemen är bakom en målbeskrivning (till exempel på vilka sätt transporter inte är hållbara och vilka konsekvenser det medför).
Det är utifrån den utmaningen eller de problemen du sedan bestämmer ett syfte.
Något som kan försvåra arbetet med syftet är att du förmodligen inte är ensam skribent. Ni kanske är flera som skriver tillsammans eller så får du in tillägg och förslag på förändringar från andra. Det innebär att det kan finnas olika idéer om syftet, till exempel beroende på vilka vetenskapsområden/discipliner ni kommer ifrån eller vilken syn ni har på forskningens eller forskningsfinansiärers roll.
När ni diskuterar texten eller du ber om respons på den, är det därför viktigt att syftet med utlysningen tydligt framgår i texten. Eftersom syftet ska styra allt i texten är det också bra att du uttryckligen ber om synpunkter på just syftet så att läsningen och diskussionen om texten utgår från detta.
Om ambitionen är att göra utlysningstexterna mer inkluderande, behöver ni givetvis särskilt reda ut hur inkluderande ni måste vara med tanke på just syftet.
Hjälp att identifiera möjliga syften
Om du inte förstår eller är säker på vad i en uppdragstext som är tänkt att vara syftet kan du ta hjälp av följande steg:
- Stryk under det i uppdragstexten som kan ses som ett syfte, såsom målbeskrivningar, beskrivningar av kunskapsluckor och behov av lösningar.
- Försök formulera ett eller flera syften utifrån det du strukit under, dvs. vilka kunskaper och lösningar som behövs. Lösningar kan till exempel utgöras av nya metoder, vidareutvecklade tillvägagångssätt, processer, material, produkter eller tjänster.
- Bryt ner och ”översätt” eventuella fackuttryck, så att du försäkrar dig om att du själv förstår vad du menar. Använd alltså så allmänspråkliga ord som möjligt (föreställ dig att du ska förklara för någon helt oinsatt).
- Om du har en lista med möjliga forskningsområden kan du testa att göra om dessa till problem- eller syftesbeskrivningar.
- Om du inte kan identifiera något syfte alls utifrån uppdragstexten behöver du använda andra källor kopplade till uppdraget, eller konsultera någon som är insatt i det.
Hjälp att fatta beslut vad gäller syftet
När du har kommit fram till några möjliga syften kan du ta hjälp av nedanstående steg för att fatta beslut om syftet:
- Återvänd nu till de utmaningar eller problem du kommit fram till (se avsnittet Bestämma utmaning och problem). Tycker du att syftet är tillräckligt konkret? Behöver du fördjupa dig ytterligare i vilka kunskaper och lösningar som behövs för att hantera utmaningen eller problemen?
- Tycker du att syftet fångar utmaningens eller problemens komplexitet? Behövs det andra eller ytterligare kunskaper och lösningar? Är kunskaperna och lösningarna till exempel enbart naturvetenskapliga trots att utmaningen eller problemen även kräver humanistiska eller samhällsvetenskapliga kunskaper och perspektiv? Efterfrågas innovationer direkt eller indirekt i utlysningen? Är det i så fall enbart en viss typ av innovationer? Efterfrågas det till exempel enbart tekniska innovationer eller produkter? Kan det behövas andra, såsom sociala, organisatoriska eller tjänstebaserade innovationer?
- Behöver du sätta dig in mer i utmaningen för att bedöma detta? Kan du behöva ta hjälp av personer som har andra kunskaper och perspektiv än vad du har?
- Om du har formulerat flera olika syften kan det vara bra att bestämma ett huvudsyfte. En hjälp är att försöka se vad som förenar syftena, och pröva detta mot den huvudutmaning du kommit fram till. När du bestämt dig för ett huvudsyfte kan det vara lättare att sedan bedöma om du behöver avgränsa syftet, det vill säga vilka eventuella delsyften som utlysningen ska fokusera på.
- Förutom att bestämma vilka kunskaper och lösningar som behövs, är det också bra att reflektera över målet med utlysningen. Det kan finnas en målbeskrivning i uppdraget, men överensstämmer det med de efterfrågade kunskaperna och lösningarna? Fundera även på om det finns några delmål.
- När du fattat beslut om syftet kan du dubbelkolla det mot tidigare utlysningar, både egna och andras. Finns det några tidigare utlysningar som haft liknande syfte? Kan du dra några lärdomar av dessa utlysningar, till exempel vad gäller vilka kunskaper och lösningar som behövs?